MSN gav upp för mig. Igen. Jag måste ha begått någon form av hatbrott mot tekniken, för den straffar mig mer än nådigt.
Det finns varken ork eller ord för att beskriva de senaste dagarna. Större känslostormar får man ju leta efter. Händelserna har över lag varit positiva, nästan enbart faktiskt. Men tyvärr betyder det inte alltid att mina känslor följer med. Men jag har försökt så gott jag kunnat att hålla humöret uppe, för jag har verkligen velat vara på bra humör. Allt har ju varit upplagt för bra stämning! Men så vet jag ju att jag inte gärna kan göra något åt det. Kämpa är enda alternativet. Inte dra täcket över huvudet och snöa in som så många gånger förut. Jag har lärt mig att kämpa emot. Det funkar inte speciellt ofta, men det är värt det. För många gånger har jag låtit mig själv begravas under känslor jag inte kan styra. Men någon gång växte jag mig lite starkare, och när ångesten fräter tar jag på min reservstyrka. Än så länge kämpar jag emot när det känns som att hjärtat vill klösa sig ur kroppen. Men dessa tankar? Hur stöter man bort dom? Hur skyddar man sig mot all förtvivlan som dunkar innanför tinningen? Snälla, berätta hur man gör sig av med tvivlet och de ovälkomna idéerna som jag inte har någon som helst lust att befatta mig med.
Vissa tankar är bara olägliga och förgörande. De stressar mig i onödan och för in mig på konstiga funderingar. Tankar som helt enkelt borde förbli otänkta!
Vissa saker har varit bättre än andra. Det finns en speciell sak som får mig att le nu, och de inblandade vet vad. Det är så det ska vara.
Köa för Kent biljetter i veckan, jajemen. Tigga pengar av mamma och pappa, jupp. JAG MÅSTE FÅ GÅ PÅ KENT.
söndag 29 juli 2007
torsdag 26 juli 2007
SÅ NÄRA ATT DET BRÄNNS
Dagens sämsta:
Det går inte att komma ifrån: saknad gör ont. Det värker i bröstet och jag har svårt att andas. Varje sekund blir till en evighet och jag ger smörsångarna rätt i sina beskrivningar.
Att inte ha körkort. Allt - precis allt - skulle bli lättare. Snart!
Dagens bästa:
Att vara omgiven av kompisar. Grillning vid havet, filmkväll i källaren. Prata, mysa och umgås. Äntligen, efter social avskärmning bestående av ett täcke över huvudet i nästan en vecka så fick jag vara social igen. Saknade GTG:are, min korsordspojke och nallebjörnen knödde alla ihop sig tillsammans med mig och Ida framför Swordfish och chillade. Välbehövt!
När den bekanta kvällskänslan sen gör sig hemmastadd i bröstet finns det inget annat alternativ att sätta på sig hörlurarna och njuta av Jocke Bergs genialiska musik. Nu ser jag dessutom fram emot konserten i Lisebergshallen, mamma bokar biljetter på fredag. Jag ska gå dit och lipa lite med min korsordspojke. Underbart!
(Jättegullig kommentar på förra inlägget, men vem är du?)
onsdag 25 juli 2007
MIN HAND PASSAR NOG BARA LITE BÄTTRE I DIN
Så sitter jag här igen. Och väntar. Vet ni vad jag väntar på? Att bli räddad. Visst är det löjligt? Inte så löjligt som att förvänta sig att räddaren skulle komma ridande på en vit häst under stjärnklar himmel kanske. Men löjligt nog. Jag är ju redan räddad?
Men inte ikväll. Kvällar som den här brister fördämningar och rasar väggar. Jag vet inte om det regnar ute eller om jag inbillar mig. Och trots att mina händer skakar av medecinen, så hjälper den inte kvällar som den här.
Vad gör man när ingen räddare är inom räckhåll? När min prins är flera mil norrut, på en ö, och inte får ledigt närmsta veckan. När allt han hinner är att jobba och sova. Och när mina syskon har blivit för stora för att trösta mig, när de har sina egna problem att oroa sig för. När klockan är över 2 och ångesten kryper som myror upp för benen.
När jag önskar att jag var någon annanstans, någon annan gång. Hos dig. I din värme, i dina armar.
"Du menar ... TRYGG" sa Johannes och blåste ut röken. Ja, det menar jag. Det är ett lustigt ord att säga. För mig. Jag har aldrig varit trygg. Jag kunde inte ens sova själv när jag var elva, för jag var rädd. Rädd har alltid varit mitt ord. Det passar mig. Jag är rädd för framtiden, för medelanden, för att du ska lämna mig, för hat, för kärlek. För döden och framförallt för livet.
Ja, det menar jag, tänkte jag. Du har bokstäverna brända i själen. För mig är du allt det ordet någonsin kan stå för. "Ja, han är min trygghet" svarade jag, men kunde ändå inte låta bli att bli rädd. Trygghet kan tas ifrån en, inte sant? Du kan tas ifrån mig, inte sant?
Jag är ett levande orosmoln. Det finns ingenting jag inte kan oroa mig för. Om inte du är med. För plötsligt, när jag ligger under ditt blårutiga täcke så kan det slå mig. Som små stötar, som lyckorus, går det upp för mig. Här. Nu. Du och jag. Det är allt som betyder något. För jag är lycklig. Jag är trygg.
Så jag sitter här och väntar på min prins, som inte kommer ikväll. Inte heller imorgon kväll. Men när han än kommer, kommer jag behöva honom lika mycket som nu. Som alltid.
Men inte ikväll. Kvällar som den här brister fördämningar och rasar väggar. Jag vet inte om det regnar ute eller om jag inbillar mig. Och trots att mina händer skakar av medecinen, så hjälper den inte kvällar som den här.
Vad gör man när ingen räddare är inom räckhåll? När min prins är flera mil norrut, på en ö, och inte får ledigt närmsta veckan. När allt han hinner är att jobba och sova. Och när mina syskon har blivit för stora för att trösta mig, när de har sina egna problem att oroa sig för. När klockan är över 2 och ångesten kryper som myror upp för benen.
När jag önskar att jag var någon annanstans, någon annan gång. Hos dig. I din värme, i dina armar.
"Du menar ... TRYGG" sa Johannes och blåste ut röken. Ja, det menar jag. Det är ett lustigt ord att säga. För mig. Jag har aldrig varit trygg. Jag kunde inte ens sova själv när jag var elva, för jag var rädd. Rädd har alltid varit mitt ord. Det passar mig. Jag är rädd för framtiden, för medelanden, för att du ska lämna mig, för hat, för kärlek. För döden och framförallt för livet.
Ja, det menar jag, tänkte jag. Du har bokstäverna brända i själen. För mig är du allt det ordet någonsin kan stå för. "Ja, han är min trygghet" svarade jag, men kunde ändå inte låta bli att bli rädd. Trygghet kan tas ifrån en, inte sant? Du kan tas ifrån mig, inte sant?
Jag är ett levande orosmoln. Det finns ingenting jag inte kan oroa mig för. Om inte du är med. För plötsligt, när jag ligger under ditt blårutiga täcke så kan det slå mig. Som små stötar, som lyckorus, går det upp för mig. Här. Nu. Du och jag. Det är allt som betyder något. För jag är lycklig. Jag är trygg.
Så jag sitter här och väntar på min prins, som inte kommer ikväll. Inte heller imorgon kväll. Men när han än kommer, kommer jag behöva honom lika mycket som nu. Som alltid.
tisdag 24 juli 2007
FULASTE BARNET-KOLLO
Dagens sämsta:
Snor och saknad, dagarna i enda. Ge mig ett mirakelpiller och ta hem min älskling!
Dagens bästa:
MSN tillåter även de hängigaste, skabbigaste och snorigaste att ha ett socialt umgänge. Tack för nattkonversationen, Petrus!
måndag 23 juli 2007
JAG GÅR INTE ISÄR NÄR JAG GÅR MED DIG
Ser på en dålg film på 6an och pratar med Petrus. Tur att någon håller mig sällskap i snorandet. Hoppas jag blir frisk snart, för jag är sjukt sugen på att ta båten till Marsstrandsregattan! Mer party med bratsen på gång!
Ville följa med till Axels sommarställe, men febern vill inte ge sig. Deppigt värre, för det var då längesen jag träffade dom. Det verkade dessutom vara ett riktigt kul gäng som åkte, med massa folk jag saknat. Måste få träffa alla snart, det var en evighet sen det blev av!
Vill verkligen festa. Jag vet inte när jag var ute senast... Vill ut och dansa och grejer!
Jag sitter med mitt te, mina piller och min nässpray och ber för ett tillfrisknande. Hoppas mina luftrör renas snart så jag orkar resa mig ur sängen.
Jag känner mig så svag när jag är sjuk. Vill bara att Victor ska komma hem och hålla om mig.
Ville följa med till Axels sommarställe, men febern vill inte ge sig. Deppigt värre, för det var då längesen jag träffade dom. Det verkade dessutom vara ett riktigt kul gäng som åkte, med massa folk jag saknat. Måste få träffa alla snart, det var en evighet sen det blev av!
Vill verkligen festa. Jag vet inte när jag var ute senast... Vill ut och dansa och grejer!
Jag sitter med mitt te, mina piller och min nässpray och ber för ett tillfrisknande. Hoppas mina luftrör renas snart så jag orkar resa mig ur sängen.
Jag känner mig så svag när jag är sjuk. Vill bara att Victor ska komma hem och hålla om mig.
lördag 21 juli 2007
NEVER CARED FOR WHAT THEY DO
I onsdags hämtade Petrus, Victor och Micke mig och Andreas i Smögen. Vi stannade där en stund, gick omkring på bryggorna och satte oss i solen och åt glass. På kvällen såg vi på film i mitt bomnedslag till hem. På torsdagen blev det glass igen, ute vid Röda Sten, och grillning hos Petrus innan vi körde Victor till Marsstrand, där vi (alla utom jag och Petrus) tog en öl. Det var kul att äntligen träffa Victors arbetskamrater, men så jävla synd att jag var så hängig. Orkade inte mycket mer än att sitta upp. Det blev tyvärr inte en helt lyckad kväll, och det kändes skönt att få krypa ner i sängen när jag slutligen var hemma vid 4-tiden. Förutom att det saknades någon bredvid mig i sängen.
Andreas körde mig till Apoteket i stan, så nu har jag nässpray. Jag fick sova några timmar på eftermiddagen. Men när jag vaknade och tassade ner för trappan för att få lite sällskap, så var alla borta. Johannes är hos en kompis och Ida är hos Andreas ooch ser på Tokyo Drift. Så jag sitter här med min feber, mitt snor och 4 kanaler. Kul! (Ironi.) Just nu är det en gammal krigsfilm med Harrison Ford. Skädespelarinsatserna ligger på minus och handlingen är om möjligt ännu sämre.
Jag känner mig ensam, men är alldeles för hängig för att orka vara social.
Det är ju typ 80 timmar kvar tills Victor är ledig nästa gång. Vet ni hur långt det är? Typ 3 evigheter på raken!
Andreas körde mig till Apoteket i stan, så nu har jag nässpray. Jag fick sova några timmar på eftermiddagen. Men när jag vaknade och tassade ner för trappan för att få lite sällskap, så var alla borta. Johannes är hos en kompis och Ida är hos Andreas ooch ser på Tokyo Drift. Så jag sitter här med min feber, mitt snor och 4 kanaler. Kul! (Ironi.) Just nu är det en gammal krigsfilm med Harrison Ford. Skädespelarinsatserna ligger på minus och handlingen är om möjligt ännu sämre.
Jag känner mig ensam, men är alldeles för hängig för att orka vara social.
Det är ju typ 80 timmar kvar tills Victor är ledig nästa gång. Vet ni hur långt det är? Typ 3 evigheter på raken!
fredag 20 juli 2007
BARBA BRIGHT
Andreas kom hit och löste saker och ting. Ibland överträffar han sig själv.
Sen kom Micke och Petrus hit också, chill! Nu ser vi på Starsky & Hutsch, innan såg vi Sandor/Slasch/Ida. Inte lika bra som boken, men söt indeed.
LISTA DÅRÅ
SEXUALITET
[ ] Jag har varit förtjust i en person av samma kön.
[ ] Jag har varit förtjust i en lärare.
[ ] Jag har blivit kysst i regnet. (Väntar fortfarande på det)
[x] Jag har kramat en till mig helt okänd person.
ÄRLIGHET
[x] Jag har gjort något som jag lovat någon annan att inte göra.
[x] Jag har gjort något som jag lovat mig själv att inte göra.
[/] Jag har smugit ut utan lov.
[x] Jag har ljugit om var jag är för mina föräldrar.
[x] Jag har en hemlighet som ingen vet.
[x] Jag har fuskat i ett spel.
[x] Jag har struntat i ett prov.
DÅLIGA TIDER
[x] Jag har druckit alkohol
[ ] Jag kan inte svälja piller.
[x] Jag har blivit diagnoserad med klinisk depression.
[x] Jag tar mediciner mot depression.
[ ] Jag har anorexi och/eller bulimi.
[x] Jag har sovit en hel dag utan att ha behövt det.
[/] Jag har vaknat gråtande.
[x] Jag har somnat gråtande.
[ ] Jag har gråtit i sömnen.
DÖDEN
[/] Jag är rädd för att dö.
[/] Jag hatar begravningar.
[ ] Jag har sett någon dö.
[x] Någon nära till mig har försökt begå självmord.
[ ] Någon nära till mig har begått självmord.
RANDOM
[ ] Jag kan sjunga så att andra kan lyssna på det.
[ ] Jag har stulit en bricka från en snabbmatsrestaurang.
[x] Jag har lätt för att öppna mig för nya människor.
[x] Jag ser på nyheterna.
[ ] Jag dödar inte insekter.
[x] Jag svär ofta.
[x] Jag sjunger i duschen.
[ ] Jag är en morgonperson.
[ ] Jag betalade för min rington.
[x] Jag är petig med grammatik.
[/] Jag är en sportfanatiker.
[/] Jag tvinnar mitt hår mellan mina fingrar.
[ ] Jag är bra på att baka.
[x] Min favoritfärg är vit, ljusröd eller ljusblå.
[ ] Jag skulle kunna ha pyjamas på mig till skolan.
[/] Jag vet hur man skjuter.
[ ] Jag är kär i kärleken
[x] Jag skrattar åt mina egna skämt.
[ ] Jag äter snabbmat varje vecka.
[ ] Jag är bra på matematik.
[/] Jag tror på spöken.
[ ] Jag är online 24/7 på msn, även som ”Borta”
[ ] Jag har inte lämnat in arbeten och ändå fått MVG i en kurs.
[ ] Jag kan inte sova om det finns en spindel i rummet.
[x] Jag är väldigt kittlig. (Lite på ett hörn sådär)
[ ] Jag älskar mörk choklad.
[ ] Jag spelar dataspel och/eller Playstation-spel.
[x] Jag är bra på att minnas ansikten.
[/] Jag är bra på att minnas namn.
[/] Jag har ingen aning vad jag vill göra med resten av mitt liv.
[x] Jag har snott den här texten från någon.
[x] Mina svar är ärliga.
Där fick ni!
Nu ska jag återgå till filmen och socialisera lite.
Sen kom Micke och Petrus hit också, chill! Nu ser vi på Starsky & Hutsch, innan såg vi Sandor/Slasch/Ida. Inte lika bra som boken, men söt indeed.
LISTA DÅRÅ
SEXUALITET
[ ] Jag har varit förtjust i en person av samma kön.
[ ] Jag har varit förtjust i en lärare.
[ ] Jag har blivit kysst i regnet. (Väntar fortfarande på det)
[x] Jag har kramat en till mig helt okänd person.
ÄRLIGHET
[x] Jag har gjort något som jag lovat någon annan att inte göra.
[x] Jag har gjort något som jag lovat mig själv att inte göra.
[/] Jag har smugit ut utan lov.
[x] Jag har ljugit om var jag är för mina föräldrar.
[x] Jag har en hemlighet som ingen vet.
[x] Jag har fuskat i ett spel.
[x] Jag har struntat i ett prov.
DÅLIGA TIDER
[x] Jag har druckit alkohol
[ ] Jag kan inte svälja piller.
[x] Jag har blivit diagnoserad med klinisk depression.
[x] Jag tar mediciner mot depression.
[ ] Jag har anorexi och/eller bulimi.
[x] Jag har sovit en hel dag utan att ha behövt det.
[/] Jag har vaknat gråtande.
[x] Jag har somnat gråtande.
[ ] Jag har gråtit i sömnen.
DÖDEN
[/] Jag är rädd för att dö.
[/] Jag hatar begravningar.
[ ] Jag har sett någon dö.
[x] Någon nära till mig har försökt begå självmord.
[ ] Någon nära till mig har begått självmord.
RANDOM
[ ] Jag kan sjunga så att andra kan lyssna på det.
[ ] Jag har stulit en bricka från en snabbmatsrestaurang.
[x] Jag har lätt för att öppna mig för nya människor.
[x] Jag ser på nyheterna.
[ ] Jag dödar inte insekter.
[x] Jag svär ofta.
[x] Jag sjunger i duschen.
[ ] Jag är en morgonperson.
[ ] Jag betalade för min rington.
[x] Jag är petig med grammatik.
[/] Jag är en sportfanatiker.
[/] Jag tvinnar mitt hår mellan mina fingrar.
[ ] Jag är bra på att baka.
[x] Min favoritfärg är vit, ljusröd eller ljusblå.
[ ] Jag skulle kunna ha pyjamas på mig till skolan.
[/] Jag vet hur man skjuter.
[ ] Jag är kär i kärleken
[x] Jag skrattar åt mina egna skämt.
[ ] Jag äter snabbmat varje vecka.
[ ] Jag är bra på matematik.
[/] Jag tror på spöken.
[ ] Jag är online 24/7 på msn, även som ”Borta”
[ ] Jag har inte lämnat in arbeten och ändå fått MVG i en kurs.
[ ] Jag kan inte sova om det finns en spindel i rummet.
[x] Jag är väldigt kittlig. (Lite på ett hörn sådär)
[ ] Jag älskar mörk choklad.
[ ] Jag spelar dataspel och/eller Playstation-spel.
[x] Jag är bra på att minnas ansikten.
[/] Jag är bra på att minnas namn.
[/] Jag har ingen aning vad jag vill göra med resten av mitt liv.
[x] Jag har snott den här texten från någon.
[x] Mina svar är ärliga.
Där fick ni!
Nu ska jag återgå till filmen och socialisera lite.
NEVER SHINE TROUGH WHAT I'VE SHOWN
Nu ligger jag i soffan med Jessica och Ida och är ännu mer förkyld än innan. Det var mysigt att vara ute med båten och jag saknar det faktiskt. Jag fick solat, badat och grillat. Men tyvärr blir det för mycket väldigt snabbt. Det är många människor på liten yta...
Igår körde vi Victor till Marsstrand igen, jag hann i alla fall träffa honom lite. Men det känns aldrig tillräckligt.
Kvällen igår kunde varit mysig, men jag och Andreas fungerade inte alls. Det är nog dags att pausa från varrandra ett tag, innan jag retar upp mig för mycket. Det var droppen som fick bägaren att rinna över, helt enkelt.
Skulle vilja slappa med Petrus, lösa korsord och se på film, men jag vet inte om jag orkar röra mig mer än några centimeter åt gången. Att vara hängig är verkligen frustrerande!
I'll be back.
Igår körde vi Victor till Marsstrand igen, jag hann i alla fall träffa honom lite. Men det känns aldrig tillräckligt.
Kvällen igår kunde varit mysig, men jag och Andreas fungerade inte alls. Det är nog dags att pausa från varrandra ett tag, innan jag retar upp mig för mycket. Det var droppen som fick bägaren att rinna över, helt enkelt.
Skulle vilja slappa med Petrus, lösa korsord och se på film, men jag vet inte om jag orkar röra mig mer än några centimeter åt gången. Att vara hängig är verkligen frustrerande!
I'll be back.
söndag 15 juli 2007
WE'LL SHINE TOGETHER
Vi sitter och väntar hos Andreas (Hälften av tiden man spenderar här består av väntande). Han morfar kommer närsomhelst för att köra oss till Hamburgsund och Andreas har inte packat klart. Ingen är förvånad. Det verkar som att vädret läser min blogg, för idag ser det riktigt lovande ut. Man tackar.
Det ska faktiskt bli skönt att komma ut, men vi får väl se hur länge jag orkar med det. Det är väldigt påfrestande att bo så tätt inpå varandra. Dessutom känns det ganska meningslöst när det är dåligt väder. Förhoppningsvis stannar solen så pass länge att jag hinner få någon slags bränna. Man kan ju alltid hoppas.
Sen lockar ju alltid huset när det står tomt. Aldrig helt fel att bo själv.
Men tills jag återvänder får det bli ett skepp'o'hoj!
Det ska faktiskt bli skönt att komma ut, men vi får väl se hur länge jag orkar med det. Det är väldigt påfrestande att bo så tätt inpå varandra. Dessutom känns det ganska meningslöst när det är dåligt väder. Förhoppningsvis stannar solen så pass länge att jag hinner få någon slags bränna. Man kan ju alltid hoppas.
Sen lockar ju alltid huset när det står tomt. Aldrig helt fel att bo själv.
Men tills jag återvänder får det bli ett skepp'o'hoj!
lördag 14 juli 2007
CARVE YOUR NAME IN TO MY ARM
Det var länge sen jag skrev dikter nu och jag är verkligen sugen på det. Men jag får aldrig några riktigt bra idéer. Bara lösa ord och fraser, som jag inte får pusslat ihop.
ROSA NAGELLACK
2007-05-10
Ingenting är svart eller vitt
Och i vår gråskala blir vi schackmatt
Utan varken dörrar eller fönster
Fastnar vi i döda vinkeln
Och om du vänder dig om
Fastnar du i synvillan
För vi kan dricka vårt te
Och avguda Jocke Berg
Men vitt blir aldrig rent nog
Och trots att vi väntar på mörkret
Blir det ändå aldrig svart nog
Jag brände dina kläder
Och doften av förkolnade känslor hänger kvar
Du var för nära
Och nu står de vita pjäserna
På de svarta rutorna
Och paradiset i våra drömmar
Är grådiset runt vårt hus
Och flyttar du din löpare
Så hugger jag dig i ryggen
För när svart blir vitt
Är vi schackmatt
MAMA, WE'LL ALL GO TO HELL
2007-04-23
ditt ananasdoftande vaxrenade mitt förlutna
och i morgontystnadenslutade saker vara utochin
för det var aprilsol
och det du inte sa betydde allt
när volvon fylldes av din parfym
och vi satt på kanten
till historiens början
vi blir aldrig omskrivna i någon bok
men vår saga började där
och med my chemical romance i bakgrunden
så klädde mitt hjärta av sig
och när jag satt naken
var du där och fångade mig
kanske var det himlen jag såg
en morgon i april
när allting slutade vara fel
och det förflutna fick lov att vara undangömt
så jag la det bakom
oss
DU ÄR MITT SAMMANHANG
2007-04-15
du är luften i mina lungor
och jag tappar andan
i lakan och drömmar
undrar jag om du hör mig
för jag har ingen röst kvar
den fick du
du fick mig
du är blodet i mina ådror
och jag kysser mina blåmärken
under täcket och nyklippt hår
viskar jag i ditt öra
men jag har inga ord kvar
dom fick du
du fick mig
du är melodin
men jag har ingen taktkänsla
så du lägger dina händer om mina
när vi trummar mot mökret
och nynnar utan sammanhang
jag har inget sammanhang kvar
det fick du
du fick mig
ROSA NAGELLACK
2007-05-10
Ingenting är svart eller vitt
Och i vår gråskala blir vi schackmatt
Utan varken dörrar eller fönster
Fastnar vi i döda vinkeln
Och om du vänder dig om
Fastnar du i synvillan
För vi kan dricka vårt te
Och avguda Jocke Berg
Men vitt blir aldrig rent nog
Och trots att vi väntar på mörkret
Blir det ändå aldrig svart nog
Jag brände dina kläder
Och doften av förkolnade känslor hänger kvar
Du var för nära
Och nu står de vita pjäserna
På de svarta rutorna
Och paradiset i våra drömmar
Är grådiset runt vårt hus
Och flyttar du din löpare
Så hugger jag dig i ryggen
För när svart blir vitt
Är vi schackmatt
MAMA, WE'LL ALL GO TO HELL
2007-04-23
ditt ananasdoftande vaxrenade mitt förlutna
och i morgontystnadenslutade saker vara utochin
för det var aprilsol
och det du inte sa betydde allt
när volvon fylldes av din parfym
och vi satt på kanten
till historiens början
vi blir aldrig omskrivna i någon bok
men vår saga började där
och med my chemical romance i bakgrunden
så klädde mitt hjärta av sig
och när jag satt naken
var du där och fångade mig
kanske var det himlen jag såg
en morgon i april
när allting slutade vara fel
och det förflutna fick lov att vara undangömt
så jag la det bakom
oss
DU ÄR MITT SAMMANHANG
2007-04-15
du är luften i mina lungor
och jag tappar andan
i lakan och drömmar
undrar jag om du hör mig
för jag har ingen röst kvar
den fick du
du fick mig
du är blodet i mina ådror
och jag kysser mina blåmärken
under täcket och nyklippt hår
viskar jag i ditt öra
men jag har inga ord kvar
dom fick du
du fick mig
du är melodin
men jag har ingen taktkänsla
så du lägger dina händer om mina
när vi trummar mot mökret
och nynnar utan sammanhang
jag har inget sammanhang kvar
det fick du
du fick mig
LET THE RAIN POUR, I'LL BE ALL YOU NEED AND MORE
(Petrus: Vilken låt?)
Andreas kom och väckte mig ur min middagslur och drog med mig och Ida till Kungs Pizza. En pizzeria som förtjänar sitt namn, någon kungligare pizza går knappast att hitta. Nu är vi mätta och belåtna, om än lite törstiga. Himlen är förvandlad till ett enda stort vattenfall som sköljer över huset så det låter i varrenda rum. Jag fick en barnslig lust att gå ut och ställa mig mitt i skyfallet. Bara låta regnet klibba fast håret i pannan och fylla skorna sådär mycket att det låter när man går. Bli helt genomblöt, utan anledning, och sen sätta mig under täcket med en kopp citronté och mitt korsord.
Jag vill köpa kläder, men det är så svårt utan pengar! Dessutom vill jag ha varmare väder, så att jag får använda min sommargarderob.
Jag ska be pappa om numret till dom ansvariga för anställning vid bandet på Volvo. Något jobb måste jag skaffa mig, och det snarast. Jag låg och funderade på mitt CV igår och konstaterade att det med tanke på mina bristande erfarenheter nog är bättre att skriva en personligt brev än att bara rada upp mina utbilningar. Då har jag kanske en chans i alla fall.
Andreas kom och väckte mig ur min middagslur och drog med mig och Ida till Kungs Pizza. En pizzeria som förtjänar sitt namn, någon kungligare pizza går knappast att hitta. Nu är vi mätta och belåtna, om än lite törstiga. Himlen är förvandlad till ett enda stort vattenfall som sköljer över huset så det låter i varrenda rum. Jag fick en barnslig lust att gå ut och ställa mig mitt i skyfallet. Bara låta regnet klibba fast håret i pannan och fylla skorna sådär mycket att det låter när man går. Bli helt genomblöt, utan anledning, och sen sätta mig under täcket med en kopp citronté och mitt korsord.
Jag vill köpa kläder, men det är så svårt utan pengar! Dessutom vill jag ha varmare väder, så att jag får använda min sommargarderob.
Jag ska be pappa om numret till dom ansvariga för anställning vid bandet på Volvo. Något jobb måste jag skaffa mig, och det snarast. Jag låg och funderade på mitt CV igår och konstaterade att det med tanke på mina bristande erfarenheter nog är bättre att skriva en personligt brev än att bara rada upp mina utbilningar. Då har jag kanske en chans i alla fall.
WHAT IT FEELS LIKE BESIDE YOU
Tillbaka på vår slitna balkong, med en gammal kattskål som askfat, tänker jag över helgen. Victor kom hem i onsdags, vi var hos Adde och chillade en stund, sen fick jag återse Victors säng. Mysigaste natten ever, det var nog (Vänneruttryck:) The Night. Torsdag bar det av till Stockholm, 5 timmars bilresa (ungefär 95% olaglig hastighet). Jag drack kaffe och åt godis, så jag terroriserade alla med mitt prat. Munnen gick konstant hela vägen och Micke bestämde sig för att förbjuda mig från att dricka allt som innehåller koffein. Resan var i alla fall för min del en härlid bilresa med lagom mycket rökpauser och framförallt en go stämning i baksätet. Jag, Petrus och korsordet var oskiljbara resekompisar. Konserten på kvällen ska vi inte ens tala om. Visst var det segt att vänta, visst var inledningen lite sådär och visst var jag trött och hungrig. Men det var Metallica. Live. På riktigt. Vädret hade förbarmat sig över oss och till och med solen tittade fram för att få en skymt av hårdrocksgudarna. Jag skrek och viftade så jag fick ont och vi var inte långt ifrån att svimma efteråt, trots att vi inte stod speciellt långt fram. Hur mycket lyckligare kan man bli? Det var mina goa killar med öl i handen, de sjöng Nothing Else Matters från scenen så att det vibrerade och jag hade Victors arm om mig.
Timmen precis efter konserten var däremot en näradödenupplevelse, då Andreas var den enda som förstod omfattningen av att jag inte hade ätit på 5 timmar. Wille blev rädd för mig, Andreas försökte hålla mig på benen genom att säga "Om du klarar det, så klarar jag det. Kämpa." och ändå ville majoriteten leta runt efter ett bra matställe. Leta runt! När Elin är hungrig! Det slutade med att jag, Andreas, Petrus och Jakob ställde oss i kön till en korvvagn och det var en av de godaste korvarna jag någonsin ätit.
Jag och Petrus hade några läskiga telepatiska upplevelser under resans gång och jag funderar allvarligt på om vi inte är släkt på något jävla vänster. I alla fall lite på ett hörn sådär.
Hemresan var lika skön som ditresan. Jag fick återigen i mig både kaffe och socker och de andra konstaterade att det var ett stort misstag. "Har du gett henne socker nu igen? Om du sitter där bak får du ju hålla koll på henne!" sa Victor, men Petrus verkade inte lida allt för mycket. Återigen var det korsord, prat och musik som gällde och alla kom hem hela, trots våra race.
Jag sov hos Victor inatt också, men nu är han påväg tillbaka till Marsstrand. Jag ska joina mina föräldrar på segelbåten imorgon, hoppas att vädret inser att det måste göra en radikal attitydförbättring tills dess.
MUSIKTIPS:
Bandet Hinder är alldeles för ouppskattat! En form av mjukisrock när den är som mysigast, liknar en "snällare" version av Nickelback. Dom är värda att bli min helgmusik!
Petrus, kom hit och lös korsord med mig nu, så vi kan sova gott inatt!
Timmen precis efter konserten var däremot en näradödenupplevelse, då Andreas var den enda som förstod omfattningen av att jag inte hade ätit på 5 timmar. Wille blev rädd för mig, Andreas försökte hålla mig på benen genom att säga "Om du klarar det, så klarar jag det. Kämpa." och ändå ville majoriteten leta runt efter ett bra matställe. Leta runt! När Elin är hungrig! Det slutade med att jag, Andreas, Petrus och Jakob ställde oss i kön till en korvvagn och det var en av de godaste korvarna jag någonsin ätit.
Jag och Petrus hade några läskiga telepatiska upplevelser under resans gång och jag funderar allvarligt på om vi inte är släkt på något jävla vänster. I alla fall lite på ett hörn sådär.
Hemresan var lika skön som ditresan. Jag fick återigen i mig både kaffe och socker och de andra konstaterade att det var ett stort misstag. "Har du gett henne socker nu igen? Om du sitter där bak får du ju hålla koll på henne!" sa Victor, men Petrus verkade inte lida allt för mycket. Återigen var det korsord, prat och musik som gällde och alla kom hem hela, trots våra race.
Jag sov hos Victor inatt också, men nu är han påväg tillbaka till Marsstrand. Jag ska joina mina föräldrar på segelbåten imorgon, hoppas att vädret inser att det måste göra en radikal attitydförbättring tills dess.
MUSIKTIPS:
Bandet Hinder är alldeles för ouppskattat! En form av mjukisrock när den är som mysigast, liknar en "snällare" version av Nickelback. Dom är värda att bli min helgmusik!
Petrus, kom hit och lös korsord med mig nu, så vi kan sova gott inatt!
onsdag 11 juli 2007
ORDNING & REDA
Väntar på "Son of the beach" på 6an, ett program anpassat för mina låga humor. Dom driver med Baywatch med humor på gräsrotsnivå. Rekommenderas!
Pratade med min syster i telefon precis. Hon är stor flicka nu, verkligen. Pojkvänsproblem och so on. Min lilla Ida. Jag hoppas jag kan hjälpa henne åtminstone lite!
Har städat, diskat, tvättat och sorterat tvätt. Imorgon tänkte jag gå ut med sopor, tvätta golven och sortera strumpor. Slänga i en ny tvätt och torktumla. Jag älskar och vara själv, för då kan jag ha ordning. Det här huset ser alltid ut som en jävla svinstia, för det är ingen i min familj som vet hur man gör när man ställer tillbaka saker på sin plats. Ibland försöker jag plocka lite, men det är helt lönlöst när alla skräpar ner. Jag och Victor ska ha pedantiskt rent, det lovar jag. Jag ska städa jämt. Jag vill verkligen flytta hemifrån, så jag kan ha det rent!
Jag saknar Victor (Surprise!)
Han gör mig hel.
Pratade med min syster i telefon precis. Hon är stor flicka nu, verkligen. Pojkvänsproblem och so on. Min lilla Ida. Jag hoppas jag kan hjälpa henne åtminstone lite!
Har städat, diskat, tvättat och sorterat tvätt. Imorgon tänkte jag gå ut med sopor, tvätta golven och sortera strumpor. Slänga i en ny tvätt och torktumla. Jag älskar och vara själv, för då kan jag ha ordning. Det här huset ser alltid ut som en jävla svinstia, för det är ingen i min familj som vet hur man gör när man ställer tillbaka saker på sin plats. Ibland försöker jag plocka lite, men det är helt lönlöst när alla skräpar ner. Jag och Victor ska ha pedantiskt rent, det lovar jag. Jag ska städa jämt. Jag vill verkligen flytta hemifrån, så jag kan ha det rent!
Jag saknar Victor (Surprise!)
Han gör mig hel.
tisdag 10 juli 2007
YIPPIE KAI YEAH MOTHER FUCKER
Jag bloggar för att jag inte har något bättre för mig. Jag är uttråkad, röksugen och ensam.
Fick oväntat besök såhär på kvällskvisten. Adde, Petrus och Micke klampade in och höll mig sällskap en stund. Uppskattat! Vi fick fixat med boende under Metallica också, det var skönt. Ska ringa dit imorgon och bestämma tid för incheckning. (Påminn mig Micke!)
Nu ser jag på Broken Arrow. Det var längesen jag såg den, så jag minns inte om den var bra, men det verkar ine vara någon höjdare. För mycket teknisk action för min del, tacka vet jag Die Hard med sin äkta man-to-man-action. Kan nu även rekommendera Die Hard 4.0, den håller oväntad hög standard och förtjänar att räknas in i Die Hard evangeliet. Nu finns det alltså fyra episoder med älskvärd "a man got to do what a man got to do"-fighter a la Bruce Willis. Rollen som John McLane är så perfekt genomförd, med hans gubbiga irritation enda ut i fingerspetsarna. Hans "Varför jag?"-attityd i allt han gör. Underbart!
Fick oväntat besök såhär på kvällskvisten. Adde, Petrus och Micke klampade in och höll mig sällskap en stund. Uppskattat! Vi fick fixat med boende under Metallica också, det var skönt. Ska ringa dit imorgon och bestämma tid för incheckning. (Påminn mig Micke!)
Nu ser jag på Broken Arrow. Det var längesen jag såg den, så jag minns inte om den var bra, men det verkar ine vara någon höjdare. För mycket teknisk action för min del, tacka vet jag Die Hard med sin äkta man-to-man-action. Kan nu även rekommendera Die Hard 4.0, den håller oväntad hög standard och förtjänar att räknas in i Die Hard evangeliet. Nu finns det alltså fyra episoder med älskvärd "a man got to do what a man got to do"-fighter a la Bruce Willis. Rollen som John McLane är så perfekt genomförd, med hans gubbiga irritation enda ut i fingerspetsarna. Hans "Varför jag?"-attityd i allt han gör. Underbart!
HATA MIG, JAG ÄR LÅNGEDRAGSBRAT
Som vanligt när jag är sjuk och inte orkar något annat än att gosa med min dator så funderar jag för mycket. Tänker tillbaka, tänker på nuet, tänker på framtiden - sen - och lyssnar på Joakim Berg. Kärlek till honom, världens mest genialiska låtskrivare. (Du och jag och Kent, Petrus!)
Lyckan på studentdagen berodde på tre saker:- Victor
- Min ångest inför skolan kunde få ett slut
- Jag behöver inte träffa SP04c vareviga jävla dag
Visst, det var ett gäng supertrevliga (fööör trevliga) tjejer (bara där slog det fel, en klass med bara tjejer) som verkligen försökte vara mina vänner. Men förlåt allihopa, för jag hörde aldrig hemma där. Jag och Jessica blev en utbrytargrupp. Bland sience fiction-nördar, ord och otvättat hår satt vi som en revolution vid våra bänkar. I våra rosa linnen, diadem och långa halsband tillhörde vi inte er. När ni spelade kort stod vi på toan och sminkade oss och när ni läste Harry Potter träffade vi våra kompisar i rökrutan. Rökrutan som blev vår fristad inder de tre åren. Dit ni aldrig vågade er. På conteinern skaffade vi oss kompisar som tillhörde vår folkgrupp. För mig och Jessica blev gymnasiet som en andra högstadietid, med ombytta roller. Vi började anse oss för coola för bokmalar och fantasyprat. Och helt plötsligt fick vi respons. Resten av skolan började se det på samma sätt och vi skapade ett nytt kontaktnät. Skiljde oss så mycket vi bara kunde från Litteraturarna och vände ryggen åt så många vi hann med. Kanske var det där mitt självförtroende växte. När jag insåg att jag var någonting, att jag var någon. Jag blev sedd - på ett positivt sätt den här gången. Och jag utnyttjade det, red på vågen in i det sista. Jag och Jessica blev drottningar och vi gillade det (Visst gjorde vi?). Folk visste vilka vi var och gjorde de inte det såg vi till att de fick veta. Vi var inte elaka - vi var sjukt trevliga. Vi pratade med folk och blev de som hejjar på alla. Kände någon i varje klass, åt vid olika bord i bamba varje dag. Där någonstans slog det mig vad jag var, vem jag var. Jag prövade allt under min gymnasietid och mitt i röran så hittade jag rätt. Jag öppnade rätt dörr och det visade sig att den ledde tillbaka dit jag alltid fruktat. Men det skrämde mig inte längre, det var inte läskigt att kliva in verkligheten längre. Så jag tog steget och jag hoppas att alla ni i SP04c någon gång kan förlåta mig. Samtidigt som jag egentligen inte bryr mig, för jag kommer inte träffa er igen. Jag är ledsen, men jag var aldrig som ni, aldrig någonsin. Jag försökte passa in i eran fantasivärld, men mitt liv är här. I verkligheten, inte bland era sagor och dikter. Var glada att ni har er fantasi, men jag har sett för mycket - vet för mycket - för att någonson återvända till er oskuldsfulla värld. Tro mig när jag säger att jag försökte. Men jag har växt upp nu, och jag lämnar er kvar. Ni tillhör inte längre mig, tillhör inte min värld och inte mitt liv. Jag är inte sorgsen när jag lägger undan mitt brev från gymnasiet och stoppar fotona i en låda. För det var ändå inte jag, inget jag kommer sakna. Jag var och kommer aldrig bli någon jävla estet. Så nu tar jag på mig min Henri Lloyd jacka med stolthet och trivs på Marsstrand som fisken i vattnet. Nu bär jag min korta Zaraklänning och mina svarta pumps när jag åker in för att förfesta på Chez med mina likar. Jag trivs här nu, jag trivs med mig själv. Jag trivs i mina rosa linnen, pärlörhängen och tajta jeans. Jag trovs med att vara det ni hatar. Jag trivs i Långedrag med mina Henri Lloyd shorts och mina Diorbrillor. Jag har växt upp nu, och jag lämnar er kvar. Allihop som någonsin påminnt mig om att jag skulle vara någon annan. Jag lämnar allt som ledde mig fel. Jag och Jessica gjorde vår revolution och vi vann (Visst gjode vi?). Men nu är jag trött på att kämpa, så jag sätter mig på min drottningtron och ler åt världen. Det här är jag - take it or leave it, för jag har tillräckligt många som tycker om mig för den jag är.
MIN NYA KÄRLEK: EBBA & SOFI
Tillbaka i soffan igen. Jag försökte ta tillvara på den korta eftermiddagssolen, men i samma stund stund som jag slagit mig ner på altanen med citrontét i handen så kröp solen in bakom några oroväckande mörka moln. Det var bara till att samla ihop tidningar, kuddar och telefoner och återvända till min utgångspunkt. Jag som hade hoppats på att få bygga upp i alla fall lite bränna den här sommaren. Jag får väl bege mig till gymmets solarie i värsta fall - så blir gymkortet använt i alla fall.
Jag hade dessutom köpt mig en Aftonbaldet med bilagan Klick! för att få njuta av "Sofis mode", men det visade sig att det avsnittet inte var mycket att hänga i granen! Alldeles för kort! Surfar runt lite på Aftonbladet.se istället, för att se vad som gäller. Tänkte bege mig till stan imorgon om förkylningen tillåter. Ska slänga ett öga på Vecko Revyns hemsida också. För säga vad man vill om Ebba, men jag har ändrat ståndpunkt. Mode, det kan hon, inget snack om saken. Sen tycker jag inte allt som är mode är snyggt, men det är ju bara att låta bli att köpa det då.
Nej, en av mina nya hobbys är faktiskt mode och är det några man ska se upp till så är det Ebba och Sofi - Modeprinsessorna.
Jag är egentligen ingen ytlig person. Jag sminkar mig inte i onödan på sommaren och jag använder bara foundation med solskyddsfaktor. Alla jag känner har sett mig utan smink och förmodligen alla i Långedrag också. Jag går ofta runt i mjukisbyxor och förstora tröjor och bara degar. Men så fort jag ska ut eller till stan så fräshar jag till mig - enbart för att jag älskar att göra det. Jag älskar att matcha ihop snygga outfits, prova mig fram till bästa halsbandet, testa nya sminkningar och frisyrer. I love it! Jag fullkomligt älskar att se välklädd, nästan för välklädd ut. Att känna mig snygg helt enkelt. (Vem gör inte det?) Så mode är min nya må-bra-hobby! Kalla det ytligt om du vill.
Imorgon ska jag satsa på några färgglada nagellack, söta klänningar och tunikor och kanske ett par pumps. Mina svarta börjar kännas lite slitna, för jag använder dom jämt! Dom matchar till allt och är otroligt sköna, jag tar med mig dom vart jag än åker. Jag såg en snygg grön klänning häromdagen, var det på Vero Moda tro? Får titta närmare på det. Sen finns det alltid något på H&M i sommartider. Någon snygg topp förhoppningsvis, nu när jag äntligen hittat de perfekta sommarshortsen. Slank in i Sea Life på Marsstrand och förälskade mig i ett par vita Henri Lloyd shorts som kommer bli sommaren mest överanvända plagg från min sida. De och mina klänningar är favoriterna den här säsongen. Det är därför extra sorgligt att vädret sviker. Jag älskar att ha tunna, lätta kläder på mig. Och framförallt små nätta skor. Mer värme, för sommarmodets skull!
Nu ska jag återvända till Ebbas värld och dessutom försöka hitta boende i Stockholm för torsdagsnatten (Lycka till!)
Jag hade dessutom köpt mig en Aftonbaldet med bilagan Klick! för att få njuta av "Sofis mode", men det visade sig att det avsnittet inte var mycket att hänga i granen! Alldeles för kort! Surfar runt lite på Aftonbladet.se istället, för att se vad som gäller. Tänkte bege mig till stan imorgon om förkylningen tillåter. Ska slänga ett öga på Vecko Revyns hemsida också. För säga vad man vill om Ebba, men jag har ändrat ståndpunkt. Mode, det kan hon, inget snack om saken. Sen tycker jag inte allt som är mode är snyggt, men det är ju bara att låta bli att köpa det då.
Nej, en av mina nya hobbys är faktiskt mode och är det några man ska se upp till så är det Ebba och Sofi - Modeprinsessorna.
Jag är egentligen ingen ytlig person. Jag sminkar mig inte i onödan på sommaren och jag använder bara foundation med solskyddsfaktor. Alla jag känner har sett mig utan smink och förmodligen alla i Långedrag också. Jag går ofta runt i mjukisbyxor och förstora tröjor och bara degar. Men så fort jag ska ut eller till stan så fräshar jag till mig - enbart för att jag älskar att göra det. Jag älskar att matcha ihop snygga outfits, prova mig fram till bästa halsbandet, testa nya sminkningar och frisyrer. I love it! Jag fullkomligt älskar att se välklädd, nästan för välklädd ut. Att känna mig snygg helt enkelt. (Vem gör inte det?) Så mode är min nya må-bra-hobby! Kalla det ytligt om du vill.
Imorgon ska jag satsa på några färgglada nagellack, söta klänningar och tunikor och kanske ett par pumps. Mina svarta börjar kännas lite slitna, för jag använder dom jämt! Dom matchar till allt och är otroligt sköna, jag tar med mig dom vart jag än åker. Jag såg en snygg grön klänning häromdagen, var det på Vero Moda tro? Får titta närmare på det. Sen finns det alltid något på H&M i sommartider. Någon snygg topp förhoppningsvis, nu när jag äntligen hittat de perfekta sommarshortsen. Slank in i Sea Life på Marsstrand och förälskade mig i ett par vita Henri Lloyd shorts som kommer bli sommaren mest överanvända plagg från min sida. De och mina klänningar är favoriterna den här säsongen. Det är därför extra sorgligt att vädret sviker. Jag älskar att ha tunna, lätta kläder på mig. Och framförallt små nätta skor. Mer värme, för sommarmodets skull!
Nu ska jag återvända till Ebbas värld och dessutom försöka hitta boende i Stockholm för torsdagsnatten (Lycka till!)
JAG HAR DIN SMAK I MIN MUN
Jag känner mig ofta ensam, men jag är inte ensam och har aldrig varit. Det har alltid funnits någon, oftast några, där för mig. På så sett har min ensamhet alltid varit något positivt, eller hur? Jag är ensam för att jag saknar. Jag är ensam för att jag har någon att sakna. Det gör ont i bröstet, mina tårar rinner egentligen allt för ofta och jag smsar hela min kontaktbok. Men det är ju vackert egentligen. Varje gång jag saknar blir känslan starkare. Både saknaden och kärleken.
2 veckor seglarskola är ett effektivt preventivmedel. Jag älskar barn, men att ha ansvar för 22 stycken på samma gång tar på krafterna. Men jag kan inte förneka att det är underbart roligt. Jag, Andreas, Ida och Johannes har nästan slitit ut varandra, bott på 10 kvadratmeter och knött. Men som syskon förlåter vi alltid varandra. Det har varit underligt, slitsamt och roligt.
MATCH CUP SWEDEN
Marsstrand i helgen var sjukt roligt. Min typ av folk all over the place, nästan hälften kom direkt från Långedrag. Seglare som är rika och rika som vill vara seglare. You got to love it! Men segling är och förblir det goaste. Att se matchcupbåtarna hissa spinnaker i 18 m/s får hjärtat att hoppa till.
Trots det finns det något som inte bara får hjärtat att hoppa till, utan att stanna. På resturangen Grannens jobbar världens finaste kille, och han är min. Det blev verkligen en mysig helg. Vi var sammanlagt 8 personer i båten som lagade middag, blandade Tequila Sunrice, ökade på våra cancerchanser, lyssnade på Willes gitarrsolon, drack danskimporterad öl, hejjade på Magnus Holmberg, tog slut på batterierna i Ipodhögtalarna och bara levde. En helg som måste göras om. Trots vädret, hölls humöret uppe och det var verkligen inget som saknades mig den här helgen. Vänner, cigg, sprit, musik, partyfolk och kärlek. Kärlek, kärlek, kärlek.
Sedan seglade vi hem vår 35fotare i 20 m/s. Vi brouchade med den jävla båten! Det var mycket vatten och en del blod, men vi kom i hamn. Segling i mitt hjärta.
DU
Nu ligger jag i vardagsrumssoffan. Ensam hemma i två veckor framöver. Men jag har ingen mat, inget tv-kort och är fruktansvärt förkyld. Sova is the shit. Just nu ligger jag och funderar på livet. Är inne på mitt längsta förhållande nu, grattis på mig! Över fyra månader. Dessutom mitt seriösaste. Jag har ett seriöst förhållande. Jag har en underbar pojke som kallar mig för sin prinsessa och säger godnatt varje kväll. Som smsar mig 2 på natten för att han saknar mig så mycket att han inte kan sova. Som alltid finns där. Som aldrig tröttnar eller tycker att jag är jobbig. Som jag kan bråka med, men förlåta. Som heter Victor och är min alldeles egna. Och när jag tar min godnattcigg så tänker jag på hur underbart det är att han någon som svarar "Hej älskling" och som man litar på. Och jag tänker på hur förtvivlad jag var som trodde att jag aldrig skulle finna någon som var till för mig. Det mesta annat i mitt liv är faktiskt käpprätt åt helvete, men jag kan ändå inte låta bli att le. Livet brukar chocka mig, men du fullkomligt överrumplade mig. Du är kärlek, älskade.
Metallica på torsdag, can't wait.
2 veckor seglarskola är ett effektivt preventivmedel. Jag älskar barn, men att ha ansvar för 22 stycken på samma gång tar på krafterna. Men jag kan inte förneka att det är underbart roligt. Jag, Andreas, Ida och Johannes har nästan slitit ut varandra, bott på 10 kvadratmeter och knött. Men som syskon förlåter vi alltid varandra. Det har varit underligt, slitsamt och roligt.
MATCH CUP SWEDEN
Marsstrand i helgen var sjukt roligt. Min typ av folk all over the place, nästan hälften kom direkt från Långedrag. Seglare som är rika och rika som vill vara seglare. You got to love it! Men segling är och förblir det goaste. Att se matchcupbåtarna hissa spinnaker i 18 m/s får hjärtat att hoppa till.
Trots det finns det något som inte bara får hjärtat att hoppa till, utan att stanna. På resturangen Grannens jobbar världens finaste kille, och han är min. Det blev verkligen en mysig helg. Vi var sammanlagt 8 personer i båten som lagade middag, blandade Tequila Sunrice, ökade på våra cancerchanser, lyssnade på Willes gitarrsolon, drack danskimporterad öl, hejjade på Magnus Holmberg, tog slut på batterierna i Ipodhögtalarna och bara levde. En helg som måste göras om. Trots vädret, hölls humöret uppe och det var verkligen inget som saknades mig den här helgen. Vänner, cigg, sprit, musik, partyfolk och kärlek. Kärlek, kärlek, kärlek.
Sedan seglade vi hem vår 35fotare i 20 m/s. Vi brouchade med den jävla båten! Det var mycket vatten och en del blod, men vi kom i hamn. Segling i mitt hjärta.
DU
Nu ligger jag i vardagsrumssoffan. Ensam hemma i två veckor framöver. Men jag har ingen mat, inget tv-kort och är fruktansvärt förkyld. Sova is the shit. Just nu ligger jag och funderar på livet. Är inne på mitt längsta förhållande nu, grattis på mig! Över fyra månader. Dessutom mitt seriösaste. Jag har ett seriöst förhållande. Jag har en underbar pojke som kallar mig för sin prinsessa och säger godnatt varje kväll. Som smsar mig 2 på natten för att han saknar mig så mycket att han inte kan sova. Som alltid finns där. Som aldrig tröttnar eller tycker att jag är jobbig. Som jag kan bråka med, men förlåta. Som heter Victor och är min alldeles egna. Och när jag tar min godnattcigg så tänker jag på hur underbart det är att han någon som svarar "Hej älskling" och som man litar på. Och jag tänker på hur förtvivlad jag var som trodde att jag aldrig skulle finna någon som var till för mig. Det mesta annat i mitt liv är faktiskt käpprätt åt helvete, men jag kan ändå inte låta bli att le. Livet brukar chocka mig, men du fullkomligt överrumplade mig. Du är kärlek, älskade.
Metallica på torsdag, can't wait.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)