LIKE A ROCKSTAR

Nu sitter jag vid Lilla Torget och väntar på Disa, som kommer om en kvart. Jag förstår inte hur jag blev så tidig. Den här morgonen gick inte så bra. Sprang till bussen i öppen jacka, oknytna skor och kaffe skvättande över hela mig. Plus dåligt samvete för att jag inte är speciellt förberedd inför basgruppsdiskussionen i eftermiddag. Jag har lite för mycket på gång just nu, det här med flytten är ganska krävande och jag känner att jag inte har så bra koll som jag borde, vilket gör mig ännu mer stressad. Flytt och inlämning på onsdag känns liksom inte helt ultimat.

IN YOUR PERFECT EYES

If I lay here,
if I just lay here,
would you lie with me
and just forget the world?

COME ON, SHOW THEM

Det är tomt att sova ensam.

WILL YOU HEAR MY SILENCE

Jag är inte alls avundsjuk. Fast ärligt talat så är det jobbigast att dom är så långt borta. Speciellt min fina lillebror. Ute i stora världen, alldeles ensamma. Jag känner mig som en riktig hönsmamma när det kommer till dom här killarna. Dom är ju som mina småsyskon allihop!

THERE'S A POSSIBILITY

Mycket trevlig dag igår. Vi slet med städningen och packningen i den gamla lägenheten, och Nicole hjälpte mig som bara den! Vi avslutade dagen hos Disa, med en flaska vin (eller två), och på vägen hem tog jag mig en promenad från Marklandsgatan. Kallt, men skönt.
Skoldagen idag var lugnare än väntat, med bara en del mildare frustrationsmoment. Man får ta det man får! Dessutom var jag duktig och släpade mig till gymmet, för en rejäl omgång på crosstrainern. Det känns i kroppen, såhär efter middag och dusch, att det var värt det.
Jag känner mig peppad inför imorgon, då det väntas redovisning (med en flashig PowerPointpresentation), studiebesök och förhoppningsvis en härlig avslutning på veckan. Inte för att jag får så mycket helg, eftersom jag jobbar på lördag, men det känns slappt ändå. Ett ynka arbetspass ska jag väl orka med.

Nu tänkte jag unna mig en stund framför TV:n (även om jag misstänker att jag, som vanligt, kommer att tappa koncentrationen i första reklampausen) och njuta av en kopp thé.

YOU WILL ALLWAYS BE MY HERO

Ni glömmer väl inte att följa Joe, Vilhelm, Viggan och Magnus!? Gå in på deras blogg: "Soffa mot sol" och läs om deras äventyr. (Och bli lite avundsjuk...Det blir i alla fall jag.)

SO TELL ME, WILL YOU HEAR MY HEART STOP

Idag är det självstudier. Jag ska åka till den gamla lägenheten och städa, och fina Nicole gör mig sällskap. Förhoppningsvis får jag packat lite också, om jag hittar några praktiska påsar att släpa med mig. Utöver det ska jag läsa lite engelsk kurslitteratur inför seminariet imorgon. Det är skönt att ha ambitiösa kurskamrater, som tar sig an att göra en PowerPoint till presentationen!

Igår blev det en lång dag i skolan, med mycket frustration. Jag satt och skakade för att jag var så upprörd. Det var riktigt skönt att Andreas tog med mig till gymmet, så jag fick svettas ut irritationen!

Jag hoppas att jag och Nicole ska hinna med en mysig date när vi städat och varit duktiga. Det förtjänar vi.

Annars är det som vanligt fullt upp. Men jag försöker varva ner en del den här veckan, efter spänningshuvudvärken i måndags. Jag måste andas ibland. Vi har två uppgifter till imorgon, jag ska jobba på lördag och nästa vecka flyttar vi. Och det är bara dom grejerna som jag har i huvudet. Om jag tittar i kalendern, så blir jag alldeles för stressad. Men det är ju roligt samtidigt, så det ska nog gå bra. Det är bara till att försöka fokusera på en sak i taget!

NOW I KNOW WHO I AM

Mitt huvud dödar mig idag. Jag här inte tid med det här. Och jag här världens panik, för det känns inte som att jag har någon koll alls på den här kursen. Jag har dålig koll på schemat och jag har inga böcker. Och idag åker Johannes till Dubai, så jag får inte se honom på två månader. Lägenheten ska städas ur. Och pulsen dunkar genom hela huvudet. Panik.

THE ONLY WAY IT'S DONE

 Jag vill också tatuera mig...

SPIT IT OUT

Idag blev en ganska lugn dag, trots att jag varit väldigt rastlös. Jag fick hockeysällskap i form av Pontus (det blev en skön vinst!) och sedan ersatte jag dagens planerade träningspass med packning och städning. Inte så roligt, men ack så nödvändigt. Det börjar dra ihop sig och under veckorna är det löjligt ont om tid till förberedelser! Så jag får väl tänka på hur skönt det kommer vara när vi väl flyttat, så kanske det blir lättare att stå ut med stressen och träningsbristen. När man väl har kommit igång, då blir man verkligen beroende! Det kryper i benen när jag inte rör på mig tillräckligt och jag blir lättirriterad och frustrerad. Tur att jag kan räkna med innebandyn imorgon!
Jag avslutade kvällen med den första Twilightfilmen och lite mexikansk soppa till kvällsmat. Victor sitter på Björns Bar, och trots att vinbehovet plågar mig, så är det alldeles för sent för mig att släpa mig in till stan. Jag får nöja mig med sängen denna afton. Och en inrullande pojkvän som snubblar sig fram till sängen om några timmar, skulle jag tro.
Sånt är livet. Sov gott, allesammans.

NOW I WILL TELL YOU WHAT I'VE DONE

Ny kurs, nya tag. Ikväll har jag tre olika ställen att vara på, men det får bli Johannes födelsedags/avskedskalas hos farmor och farfar. Fram till dess har jag skola, och så kanske jag hinner med en promenad på väg till kalaset. Imorgon är det skola, jobb och middag, på fredag är det jobb. Sen vill jag hinna med så mycket Johannes-tid som det bara går innan han åker. Dom timmarna som eventuellt blir över är öronmärkta för packning och städning. Om jag har tur hinner jag träna den här veckan...

Det är verkligen dimmigt idag. Jag såg inte ens till älven. Läskigt och opraktiskt!

Jag förstår inte varför vi måste läsa den här kursen i Hammarkullen. GU har hur många lokaler som helst. I stan. Men, nej, vi ska åka en halvtimme extra varje morgon. Sitta och knö i ett litet rum utan syre, ungefär hundra våningar upp. Jag är inte bitter. Idag hade jag gärna stannat hemma med mina dukar och oljefärger.

Övrigt: Det är inte okej för vuxna människor att ha mössor med öron på. Jag menar inte öronlappar. Jag menar inte uttrycksfulla ungdomar. Jag menar människor som är 40+ och har nalleöron uppe på mössan. Inte okej.

I WANNA BE YOUR FANTASY

Idag är en fin dag. Jag vaknade innan klockan ringde och kände mig utvilad. Jag hann dricka två koppar kaffe och platta håret. Solen lyser och det är så varm att jag svettas, trots jag inte har någon tjocktröja på mig för första gången på två månader. Det var fin utsikt från bron och idag avslutar vi den här, ganska segdragna kursen, för att påbörja en ny, spännande kurs imorgon. Det är fullt upp även den här veckan, men jag känner mig ändå peppad, för jag har haft en riktigt skön helg! Lördagen blev över förväntan, med härliga människor och ett fantastiskt födelsedagsbarn. På torsdag och fredag blir det några timmar jobb, vilket verkligen behövs för plånboken. Men nu är det skolan som gäller!

FÖR DIG SKA JAG GÖRA DET TUSEN GÅNGER OM

Det verkar som om folk glömt bort att jag finns. Som om jag inte räknas längre. Jag står utanför och mina åsikter betyder ingenting. Själviskheten sprider sig som pesten och drabbar värre än Galna ko-sjukan. Och jag ska bara finna mig i alltihop.
Men tänk om jag börjar bli jävligt trött på att vara förstående och anpassningsbar? Tänk om jag inte orkar böja mig för alla andras skull längre?

Vi vet allihopa att jag är så mån om alla andras känslor att jag kommer lägga mig även sen här gången.

AT THE SPEED OFF LIGHT

Tydligen så är bussbloggande min nya grej.

Nu är jag sminkad och uppklädd, jag har lockat håret och packat ner en flaska vitt i väskan. I denna stund sitter jag på bussen på väg mot Johannes förfest, med alla möjliga överdragskläder på för att inte bli pisseblöt.
Trots regn och rusk, 13 minuters väntetid på Kungssten och mensvärk, så ser jag verkligen fram emot kvällen! Det var faktiskt ett tag sen jag festade till det nu!

YOU CAN TAKE IT PERSONAL

Nu har det varit en lång, men trevlig fredag. Jag gick upp 5.30 för att ha min sista VFU-dag för den här gången. Det blev storsamling, pyssel, musiksamling och fönstermålning innan jag slutade vid 14. Då tog jag mig en långpromenad runt Grevegård innan jag nådde min destination: Frölunda Torg. Efter att ha inhandlat en födelsedagspresent gick jag till Fritids och hängde tills mamma slutade. Sen spenderade vi en lugn kväll med rött vin i soffan, några cigg och chokladkolor. En trevlig avslutning på veckan helt enkelt.

Imorgon ska vi åka till lägenheten och mäta lite grann och bli visade runt. Helt underbart!
På eftermiddagen tänkte jag hinna med ett träningspass och på kvällen ska vi fira världens finaste lillebror!

HUR KAN DU VARA SÅ SAKER PÅ DITT SVAR

Dagen börjar trots allt bra. 11 timmars sömn, knappt någon väntetid mellan bussarna och en gratis stor latte på 7-eleven. Det lönar sig att vara trevlig och att kämpa på. I eftermiddag blir det ett besök på gymmet och förhoppningsvis hinner jag handla mat innan jag däckar ikväll. Keep it up.

NÄR DET BLÅSER PÅ MÅNEN

Jag har blodsmak i munnen och tårarna bränner under ögonlocken. Busschaufförerna skriker på varandra, för ingen av dom vågar köra först. "Vad gör en skråma på en sån här buss" tänker jag. "Dom får fan betalt för det här" flyger också genom huvudet. Vantarna är fortfarande blöta och lite isiga, för att jag försökte bygga en snölykta på gården med barnen. Händerna är fulla med tuschfläckar. BH:n skaver lite på höger sida, men jag har för mycket kläder på mig för att kunna göra någonting åt det. Det finns massor av positiva människor på bussen, som pratar i telefon med goda vänner och pojkvänner och klasskompisar. Och leker med sina barn. Tjejen framför mig skrattar så högt att jag får ont i huvudet, trots att jag lyssnar på Spotify i mobilen. Hon har köpt ett slott. Det later både fantastiskt och fasansfullt. Jag vill inte bo i något slott i alla fall. Jag vill bara ta en fika.

THAT FEELING THAT YOU CAN NOT HIDE

Mycket ångest och yrsel idag. Tur att jag slutar snart, för hur mysigt det än är med småbarn, så klarar varken mitt huvud eller min kropp speciellt mycket idag.

DÅ ÄR JAG NÄSTAN PERFEKT

Herregud. Det är ju inte konstigt alla varje felsteg blir en stor motgång den här veckan. Det är inte konstigt att jag har nära till tårarna så fort jag begår ett misstag eller rubbas i min planering. Jag har ju gått utan medicin sen i lördags. Det är medicinskt farligt att göra drastiska uppehåll i min medicinering och det är väl inte konstigt att en beroendeframkallande tablett som man har ätit i tio år ger konsekvenser vid avbrott. Jag har både mig själv och sjukvården att skylla, men nu är det i alla fall löst så att jag kan hämta ut en ny dos imorgon, vilket innebär att jag bör vara back on track till helgen. Snacka om mental misshandel.

Jag lyckades i alla fall hinna till studiecirkeln, "bara" några minuter försenad, och diskutera feminism. Det var skönt att jag kom iväg, trots allt.
Det kryper i benen av träningsbrist, efter 10 dagar i sträck av cykling och jogging och gymmande. Men det ska jag förhoppningsvis kunna åtgärda imorgon kväll.
Dessutom kan jag andas ut lite grann, eftersom medlemsmötet som skulle varit på torsdag kväll blev flyttat till nästa vecka. Det innebär alltså att jag har en fri kväll! Det känns nästan orealistiskt i nuläget...

Nu är det dags att bege sig till sängen, för imorgon avgår bussen 6.06.

I AM GOING AHEAD

Nu har jag, trots tappade linser, glömd väska, försenade bussar, ambulanser och köldskador, tagit mig hem, slängt på mig byxor utan barnsnor på, tryckt i mig så mycket mat att jag har ont i magen och dragit en borste genom håret. Nu ska jag springa till bussen för att hinna till studiecirkeln. Den här veckan har börjat ganska katastrofalt för min del, speciellt eftersom jag inte har tid att träna och svettas ut irritationen, men det är bara att bita i och köra på. See you later.

LIKE I'VE NEVER BEEN HURT BEFORE

MUSIKEN TYSTNADE ALDRIG

Idag har varit en lugn och trevlig dag. Jag var på konstutställning med Tatiana och hennes man och hennes mamma. Det var hennes systers man som var konstnären: David Myrvold. Det var en väldigt intressant utställning och duktig. Kolla gärna in hans hemsida: www.davidmyrvold.se. Han är abstrakt konstnär, men på den här utställningen var han inspirerad av landskap, så han hade gjort sina egna tolkningar på framförallt träd och lövverk. Hans tidigare verk påminner smått om min favoritkonstnär Vassily Kandinsky. Jag skulle verkligen vilja se mer av hans konst i framtiden!
Efteråt gick vi till Villevillekulla och fikade i två timmar och bara snackade och hade det mysigt. Extra trevligt att umgås med riktiga kamrater, så klart!


Tidigare verk, som inte ingick i den här visningen:

BABY, YOU'RE A FIREWORK

Jag var ju bara tvungen att sno denna underbara sommarbild från Nicole!

Eftermiddagen och kvällen har varit fantastiskt trevlig. Hong lagade äkta Vietnamesisk mat och var en riktigt omhändertagande värdinna. Det var så gott att jag fortfarande är mätt, flera timmar senare. Och efter middagen fick vi tid att umgås med klassen ordentligt. Det var verkligen en lyckad tillställning!

LIKA SMUTSIG SOM GOLVET PÅ EN TÅGPERRONG

Elin i December: Jessicas födelsedagsfirande, Julafton hos mormor och morfar och Nyårsmiddag.

LIKA RENT SOM ETT BARNS ÖGON

Jag tänkte inleda året här på bloggen genom att publicera en ganska nyskriven dikt, som vi kan ta med oss in i 2011.  Nytt år, ny tid. Sen har jag dessutom lite dåligt med inspiration för att skapa något långt och vettigt inlägg.

Det finns ändå ingen väg tillbaka

Allt som jag varit med om
Allt som gjorts
Allt som jag gjort
och som gjorts mot mig
med mig

Jag står där jag gör idag
på grund av det
trots det
tack vare
Tack vare det som jag varit med om

Döm inte andra hårdare än du dömer dig själv
Men framförallt
döm inte dig själv
Döm inte dig själv hårdare
än du dömer andra

Dom andra, som gjort
som du gjort mot
som gjort mot dig
med dig
Som varit med
och som du varit med

Du står där du står idag
på grund av dom
trots dom
tack vare dom
Tack vare