RESPECT YOURSELF IN HARD TIMES

Nu är jag på väg till pappa. För där är Johannes! Underbart!
Körlektionen gick bra, dagens huvudvärk botades med Panodil, Gerimax och kaffe, vilket ledde till en del myror i benen. Det har jag försökt lösa genom att ta en promenad från Brunnsparken till Majvallen, där det fick bli den gamla kära vagnen. 11an har man ju åkt några gånger i sitt liv...
Pappa har lovat gillat ikväll, så jag köpte bara med mig lite gott att smaska på under kvällen. Det blir mysigt och vårigt! Jag är så sjukt uppspelt!!

STOP STEALING MY HEART AWAY

Tack, Disa, för en trevlig och välbehövd kväll!

Imorgon kommer äntligen min fina bror hem. Längtar, längtar, längtar!

Tänker mycket på allt som händer omkring mig. Tänker på mig själv och mitt liv. Borde lära mig att slappna av och släppa saker. Men vissa saker ligger så djupt, så nära hjärtat. Vissa personer är fastklistrade, etsade i hjärtat. Åh, vad ont det gör att ens tänka tanken. I'll save my last dance for you. Det kommande halvåret blir nog, oavsett hur mitt liv ser ut, ganska smärtsamt. Men jag finns här när du kommer hem. Och alltid. Just forget the world.

Resten av röran ska vi inte ens försöka gå in på. "Det är roligt nästan jämt" som mamma brukar säga.

Imorgon blir det körlektion och sedan återträff och middag med bror. På fredag blir det jobb, på lördag konstutställning, middag hos mormor och morfar och sedan vindrickande. Nu blir det sängen.

GOD MAKES NO MISTAKES

Pust och stön. Mycket kvar att skriva. Förvirring från körskolan och jobbet. För mycket mat och för mycket stress. Det är nog dags att sova bort lite ångest.

I'M ON THE RIGHT WAY

På onsdag kommer Johannes hem. Äntligen. Åh, vad jag längtar!

Jag är näst intill återställd. Sitter och läser en kurskamrats essä, för att kunna diskutera det på manusseminariet i eftermiddag. Tittar ut genom fönstret och undrar vart solen tog vägen. Drömmer om vårkjolar och ballerinaskor, uteserveringar och solröda kinder. Och stadspromenader med Nicole. Jag saknar dig, gumman!

I WAS BORN THIS WAY

Lagom surt med en redig matförgiftning, såhär på lördagskvällen. Precis vad man önskar sig när man har planerat en trip till Nicole och hennes pojk med en flaska vin och sen tänkt möta upp gänget på stan för en caipirinha. Jag är inte alls bitter över att ligga nerbäddad med magsmärtor och illamående. Är jag inte bra tills imorgon, när jag ska på första mötet med distriktstyrelsen och sen bjuda på söndagsmiddag, då får jag mig ett rejält nervsammanbrott. Så är det bara. Det är bara till att försöka blunda och hoppas på sömnens helande kraft. Godnight.

I'LL FIND SOMEONE LIKE YOU

Jag behöver sommarklänningar och varma kvällar, högklackade skor utan strumpbyxor, lite glamour och några glas vin på en uteservering med Nicole innan festandet drar igång på allvar. Jag behöver stå och trängas framför spegeln med allt smink utspritt i lägenheten och kölista till locktången. Jag saknar mina salongsgjorda akrylnaglar och alldeles för korta partyklänningar. Jag har egentligen förändrats eftersom jag tröttnade på att bli betraktad som korkad eller fåfäng, vilket faktiskt inte är ett bra skäl. Visserligen beror det också på lathet, bekvämlighet och till viss del pengabrist, samt att killar på krogen verkar vara helt ovissa om personliga gränser. Men det är ändå inte skäl nog, man kan ju inte ändra sig bara för att folk har fördomar. Fast det gör väl vi alla. När våren kommer ska jag i alla fall unna mig ett par nya, lite finare, högklackade skor, för det har jag längtat efter länge. Och så ska jag njuta av att Escadas sommarparfym påminner om dom första utgåvorna som jag och Dess köpte, på den tiden då partyklänningar och matchande skor var det enda som gällde! Ibland behöver i alla fall jag lite materiell lycka.

I'M CRAZY, BUT YOU LIKE IT

Usch, vad skrivandet står still idag. Första halvan av dagen är inte så inspirerande för mig. Jag är sannerligen en kvällsmänniska. Eller eftermiddagsmänniska, för den delen, också. Och om en timme ska jag åka ut till Biskopsgården och jobba, så det blir nog inte mycket mer skrivande idag. Det är ju trots allt bara manusinlämning, för att vi ska läsa och diskutera varandras arbeten, så att vi kan få och ge synpunkter. Inte mitt favoritsätt att jobba heller, för den delen. Så det är väl bara till att bita i det sura äpplet och få lite kritik för att jag inte utnyttjar tiden ordentligt, eller något annat vettigt, som läraren kommer ägna diskussionen om att föreläsa om. Jag tycker bara att om vi nu ska "skriva för att lära" och gör det här för att vi själva ska fördjupa vår kunskap och allt det där, då kan väl jag få använda mig av den studieteknik som passar mig bäst? Jag är vuxen, jag gör färdigt arbetena i tid och jag lär mig det jag ska, så varför måste lärarna försöka tvinga på mig ett annat arbetssätt? För många passar det, fine, men jag vill kunna välja själv. Jag tappar ingenting på grund av det, jag fungerar bara så, och det stör mig inte. Jag har lärt mig vad som är bäst för mig och jag har lärt mig att hantera studierna, så att det flyter på och fungerar. På den här punkten skiljer sig inte lärarna på universitetet sig ifrån alla andra lärare. Forskning visar att en lång process och mycket genomgång av samma saker gör att kunskapen fastnar, för dom flesta, och då är det det som gäller, annars är man lat eller oengagerad. Men I've got news for you: Jag är inte som dom flesta. Och jag får bra betyg ändå (tro det eller ej!), så jag kommer inte att anpassa mig till er studieteknik. Punkt.

Åh, vad det känns surt när färgen börjar försvinna från kroppen. Jag vill inte bli vinterblek igen! (Gud, vad jag måste köpa en mindre kavaj)

JAG ANTAR DET VAR KALLT

Jag sitter här och har sura uppstötningar över alla uttalande som spelas upp i mitt huvud varje gång jag ser hans nollställda ansiktsuttryck och har därför beslutat att dela med mig av plågorna. Varsågoda: Jan Björklunds "bästa":

"Låt mig därför slå fast en i Sverige kontroversiell tes: lärarna kan mer än eleverna. Det är därför skolan finns. Hela tanken på att eleverna ska bestämma i skolan bygger på idén att eleverna själva vet bätttre än lärarna vad de vill lära sig. Men frågan är ju hur man ska kunna veta om man vill lära sig något om man inte vet om att kunskapen finns, eller ännu mindre vet om att det är den kunskapen man behöver i framtiden. Den socialdemokratiska regeringen sätter stort hopp till ett försök med elevstyrda gymnasier. Det betyder att eleverna bildar majoritet i en styrelse där rektorer och lärare är med. Styrelsen tar över ansvar från rektorn. För mig är dock idén feltänkt. Omyndiga elever som själva inte gått ut skolan ska inte kunna rösta ned rektorn och dem som ansvarar för hur en skola ska skötas. Det är viktigt att eleverna har inflytande. Men eleverna ska inte ta över skolan."

”Utan Nato är det inte osannolikt att Sverige skulle varit en sovjetisk delrepublik i dag.”

"Jag har väl knappast gjort mig känd som en pacifist, men jag måste säga att det är fullständigt sanslöst att lära eleverna karate. Sparkar på halsen kan vara direkt livsfarligt. Det här är bara flum, flum, flum." (Angående förslaget att lära tjejer självförsvar i skolan)

"De under 23 ska ha rejält lägre lön, minst hälften av vad de vuxna tjänar." 

"Jag är rätt övertygad om att Kalle som spelar Allan och ska vara cool i klassrummet kommer att uppföra sig betydligt bättre om mamma eller pappa sitter på en stol längst bak i klassrummet" 

"Det är ju som att sätta patienterna i sjukhusstyrelsen!" (Om lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasiet)  

Det får vara nog för den här gången från mannen som gör allt han kan för att förstöra mitt framtida yrkesliv.

SÅ BLÅS EN KYSS OCH FYLL MIN KVOT

Jag snodde lite bilder från min syster, för jag ville skryta om hur fantastiska och fina syskon jag har!

(Jaja, jag ska skriva på min tenta nu...)

NOW MY FEET WON'T TOUCH THE GROUND

Vårpromenad & plugg med Disa.

WITHOUT YOU IT'S A WASTE OF SUN

Ibland är jag bra värdelös på att uppdatera min blogg! Just nu rullar det på i 120. Jag har haft VFU, ska skriva en essä på 6-8 sidor, jobbar 20 timmar denna veckan, har körlektion, pluggar teori, springer på möten med V, fixar i lägenheten OCH försöker ha ett socialt liv. Och träna. Och så har jag mensvärk, igen, ovanpå det. Jag borde vara bättre på att avsätta tid, så att studietid blir studietid, och inte jobb-körkort-städ-politik-och-studie-tid. Det funkar ju inte riktigt. Men jag känner mig så lat om jag säger nej till jobb, det känns liksom inte okej, även om det borde vara det. Om inte annat så måste jag ju hålla nere timmarna, så inte CSN slår mig på fingrarna. Men jag behöver verkligen pengar! Så är det bara!

Usch, vad jag gnäller. Jag är mest stressad över träningsbristen och känner panik inför inlämningen, samt på grund av förra kursen. Så jag måste försöka prioritera skolan, så att det inte blir så som jag var rädd för: att jag blir så van och angelägen om att tjäna pengar att det går ut över skolan. Nix och icke.

Dessutom vill jag kunna sitta i soffan i fem minuter utan att få dåligt samvete över att jag inte läser eller plockar ur diskmaskinen eller svarar på mejl. Och då krävs det att man har några minuter över då och då.
Sen är väl situationen kring den senaste tidens händelser också en energikrävande faktor, speciellt psykiskt. Och när Johannes är på andra sidan jorden och jag knappt hinner klämma in Nicole eller mamma och Victor jobbar 6 kvällar i veckan, då blir det inte många chanser till ventilering. Det är skönt att jag har en söt syster och en söt kusin i alla fall.

Imorgon ska jag plugga ned Disa och låna lite böcker på Pedagogens, sen pausar jag för körlektion, innan jag återgår till pluggandet. Det känns i alla fall vettigt. Och så ska det bli skönt att träffa Disa. Jag klarar inte så långa uppehåll!
Förhoppningsvis orkar jag ta mig en promenad härifrån till Pedagogen, så får jag in lite motion och frisk luft. Effektivitet is the shit.

IF YOU LOVE ME, LET ME KNOW

Ibland har man tur i oturen. Min vecka är jättestressig och varenda timme är bokad, och eftersom jag inte fick någon vila i helgen, så är jag ganska slut redan nu. Men min VFU-plats har studiedag på torsdag, så planerandet ser genast ljusare ut. Jag ska ju hinna med praktik, jobb, demonstration, träning, städning (Victor lämnade köket i katastrofläge efter gårdagens middag och förgyllde det hela genom att spruta ut en ölburk över halva köket innan han stack till Stockholm i morse... inte helt okej...), biobesök, ett hemligt "möte" och ca tre besök på körskolan för att visa att jag kan teorin (som också måste pluggat in däremellan). Så alla extra timmar är värdefulla. Biobesöket på fredag är en födelsedagspresent, som jag verkligen ser fram emot. Jag måste bara se till att välja vilken film jag vill se...

Jag vill ha vår och värme nu!

I THINK SOMETHING IS BROKEN

Btw, så vet jag inte ens om jag är besviken över att inte Frölunda kom till slutspel. Dom har inte där att göra i år. Jag är snarare så sjukt besviken på att dom verkar helt nonchalanta inför sin egen ofullkomlighet och totalt inkapabla att göra något åt det. Jag har aldrig tyckt om Adrian, men i dagens GP visar han verkligen att han inte har i hockeyn att göra. Det enda han ser är siffror och ekonomi. Han är bättre lämpad för att driva ett vanligt företag. Och tränarposten ska vi inte ens prata om...

YOU'RE NOT THE ONE I BELIEVE IN

Hela långa helgen spenderas i Angered, på V's distriktårskonferens. Det är spännande, men slitsamt för huvudet. Bara att hålla reda på all mötesformalia och motioner hit och dit är en hel vetenskap! Men roligt är det. Och inspirerande!
Idag slutade vi 17, då tog jag en supersnabb sväng in på Nordstan och klarade av lite ärenden (måste nog ändå försöka hinna med ett inköp imorgon också). Efter det tog jag mig en skön promenad från Brunnsparken och hem. Bytte några ord med vår trevliga granne, slängde ner lite rester från gårdagens köttfärssås och chilikeso i stekpannan och laddade ner 30 Rock som middagsunderhållning. Resten av kvällen blev lugn, för jag är ganska seg. Passade på att spela Xbox en stund, drack en kopp nyponté, plockade ur diskmaskinen (hur mycket porslin använder två personer egentligen?) och åt för mycket vattenmelon, så jag fick ont i magen. Idag orkar jag inte ens läsa innan jag somnar.

Imorgon kommer fina systeryster och hennes (och våran) Pet på besök och Victor har utlovat en riktigt lyxig söndagsmiddag. Det ser jag fram emot! Kanske får vi även se Adde och Matilda vid middagsbordet, då blir det ju ännu mysigare (om man bortser från att vi bara har fyra stolar...).

På måndag är det dags för praktik. Igen. Gör vi annat än är på VFU? Nog för att det är mysigt, men jag var faktiskt sugen på skolgång nu. Det känns som att jag skulle vilja sitta ner och ta emot lite kunskap, istället för att flänga runt hela tiden. Jag föredrar Högskolerutiner framför Förskolerutiner. Och så blir det jobbigare för varje gång att halva dagarna går åt till att förflytta sig. Det är ju tyvärr inget vidare med förbindelserna där ute. Om jag börjar 7.30, så får ju jag åka härifrån vid 6.15. Det är inte mänskligt att slösa så mycket tid på bussar och vagnar (för att inte tala om väntetiderna). Jag hoppas verkligen att jag kan få byta till en praktikplats inom rimligt avstånd. Men man ska inte hoppas på för mycket av det administrativa arbetslaget, vad har jag förstått...

Well, well. Godnatt på er, för nu måste jag stänga ögonen.

KEEP UP THIS SLOW LIFE

Det är bra med självstudier, för då kan man jobba! Just nu är jag väldigt trött, för kaffet har inte slagit till ännu, men mitt nya jobb är grymt mysigt och jag slutar vid typ 13, så det blir nog en lagom fredag. Jag släpar på mina träningskläder, i förhoppningen att jag svänger förbi gymmet sen. Hoppas, hoppas. Och kanske kommer min söta kusin på besök i eftermiddag. Mys.

Det känns skönt att ha ett syskon hemma igen. Hon ska bara ha tid att träffa sin syster också...!

UNDER EVERY SCAR THERE'S A BATTLE I'VE LOST

Vilken idiot uppfann mens? Och valde sen att göra mig så intolerant mot mediciner att jag åker på alla biverkningar som ens är möjliga? Trött i kroppen av mens och mensvärk, hormonsvängningar som gör mig omänsklig och dåsig av värktabletterna. Oh, joy.

Jag har i alla fall varit på möte med V Frölunda inför helgens DÅK. Det är vad jag har klarat av att ta mig för idag. Imorgon ska jag flänga runt hela stan. Kommunkontoret på Vårväderstorget, körlektion i Sannegårdshamnen och jobbpass vid Friskväderstorget som avslutning. Fram och tillbaka, hit och dit.
Jag hoppas att jag är alert nog för körlektionen i alla fall. Det känns som att det är det som kräver mest vakenhet och energi imorgon. Vi håller tummarna för att jag slipper vara drogad. Åtminstone fram till 15.

Jag har så många samtal som måste ringas imorgon. Praktiken och Bräcke är högsta prioritet. Varför är det så jobbigt med telefonsamtal? Kan dom inte bara bli av av sig själva?

Nu bör jag trycka i mig någon vettig middag innan jag kryper till sängs, men jag är mest sugen på äpple/vanilj-keso. Och jordnötter. Nej, jag ska vara duktig och plocka ur diskmaskinen och äta lite av den mexikanska grytan som jag slängde ihop i förmiddags, innan jag smaskar i mig efterträtterna. Så det så.

YOU'RE THE ONLY THING I SEE

Åh, Jippie. Mensvärk. Jag har ju bara tre olika ställen jag som borde vara på ikväll. Jag funderar på att dra lott.
Har bokat en hemlig tid för en hemlig sak också. Återkommer med information. Om typ två veckor...!