MEET ME AT YOUR BEST BEHAVIOR

Hemma från semestern, helt slut efter en helg fylld av födelsedagsfirande och fina människor, avklarat andra dagen på mitt tredje jobb. Den här veckan består av skola, jobb, Studiecirkel, GO-möte, körlektion, DÅK och fyraårsdag med Victor. Och just nu saknar jag mina syskon som aldrig förr. Det är ett hål i mitt hjärta och det värker. Dessutom har vissa samtal från helgen gjort att ett gammalt hål har börjat riva och skava igen. Jag måste ta mig igenom, dag för dag, så kanske det värsta lägger sig. Det gör det alltid.
Jag har ju trots allt så mycket annat att fylla tankarna med den här veckan. Och siktet är inställt på körkortet igen. Boken jag läser är olidligt spännande och medryckande för tillfället. 4 år med världens finaste på onsdag. Massor att gå igenom inför Vänsterpartiets distriktårskonferens i helgen. Ingen tid att stanna upp, nu när semestern är slut!

YOU KNOW YOU'RE THE ONLY ONE

Jag sitter nu på en balkong till en utav hotellets fyra barer med min dator och går igenom lite mejl och kollar läget på Facebook. Solen står fortfarande lågt, så det är svalt, men inte kallt. Dom andra sover nog, för vi ska inte äta frukost förrän om en timme. Igår fick jag lämnat in tentan, om än inte helt komplikationsfritt, och dagarna består mestadels av sol, bad, all-inclusive-hotellbufféer och fruktdrinkar. Det här är det bästa som har hänt på länge. Nu, när jag väl har landat och klivit ur vardagen lite, så inser jag hur mycket jag verkligen behövde det här. Jag har varit så stressad det senaste och det har inte funnits tid att reflektera kring någonting. Nu kan jag ligga stilla, utan att känna att jag slösar tid, läsa min bok och lyssna på musik. Idag blir det en tur till stranden, för att se vad den har att erbjuda. Det blir en liten promenad, vilket inte heller sitter fel. Jag och Anette har varit så duktiga och promenerat och varit med på aerobics och vattengympa! Inte så mycket för träningen, som för att det var sjukligt roligt! Vi har det helt enkelt underbart här och jag har förträngt allt vad snö och kyla och mörker har att komma med. Det är ett under att man fortfarande bor kvar i Sverige.

A HERO CAN SAVE US

Jag har så fina och duktiga syskon. Det är så jobbigt att inte bo med dom längre. Och en lillebror på andra sidan jorden, det är verkligen smärtsamt. Men jag är glad och stolt också. En lillebror som är så modig att han sticker iväg och en syster som fixar jobb och är grym på innebandy och tar körkort lätt som en plätt. Massor av grattis, systeryster! (Nu kan du åka och hälsa på mig jämt!)

EVERYONE MUST STAND ALONE

Uppstigning 5.30, krångel med bussarna, heldag och rivstart på VFU:n, resultatlöst springande i Nordstan, spöregn istället för promenad, hemmagjord kycklingsallad till middag, tre väggar färdigmålade, den fjärde grundad, ett avsnitt av Greys Anatomy, ett avsnitt Cougar Town, 450 ord (av ca. 2000) skrivna på VFU-uppgiften som ska in om en vecka och värk i axlar, överarmar och framförallt händer. Jag känner mig stolt över mig själv och aningen förvånad över min produktivitet. Och jag ber till Gud att den håller i sig!

EVERYONE MUST STAND ALONE

Uppstigning 5.30, krångel med bussarna, heldag och rivstart på VFU:n, resultatlöst springande i Nordstan, spöregn istället för promenad, hemmagjord kycklingsallad till middag, tre väggar färdigmålade, den fjärde grundad, ett avsnitt av Greys Anatomy, ett avsnitt Cougar Town, 450 ord (av ca. 2000) skrivna på VFU-uppgiften som ska in om en vecka och värk i axlar, överarmar och framförallt händer. Jag känner mig stolt över mig själv och aningen förvånad över min produktivitet. Och jag ber till Gud att sem håller i sig!

SITTING BY THE FIRE

Ojojoj. Jag har målat hela helgen. Och när färgen har torkat har jag antingen målat en annan vägg eller packat upp mer saker. Och där emellan har jag pluggat och kollat ikapp lite serier. Men mest har jag målat. Det känns i kroppen idag... Och i mina stackars händer, som är röda och svullna av allt rollande.
Idag hade jag mycket hellre åkt till skolan några timmar, än att bege mig ut till Frölunda för praktik. Hela dagen och den lilla energi sim jag lyckats vila mig till, kommer att gå åt under dagen. Jag skulle önska att jag hade tid och ork att köpa sängben och måla ett eller två lager ikväll, men med tanke på hur väck jag är redan innan VFU:n har börjat, så känns det inte allt för hoppfullt.
Förmodligen blir jag sen idag också. Första dagen. Inte för att min handledare kommer bry sig, men det känns inte så ambitiöst att missa vagnen veckans första pass... Jag fastnade på Adressändring.se, som ville att man skulle välja återsändning eller eftersändning (som kostar 200 kr), medan jag inte välja något alls. Det gör ju inte mig något om några brev hamnar hos pappa emellanåt och dessutom borde det bli både lättare och billigare för alla. Suck.
Jaja, det blir till att vänta en halv evighet på den underbara 90-bussen, som har som mål att gå så sällan som möjligt.

EVERYTHING WAS EVERYTHING

Jag sov på en säng som stod direkt på golvet inatt, jag åt frukost med en slev och jag gick så tidigt till hållplatsen att jag hann med en vagn tidigare. Vi har ett soffbord, men ingen soffa och möbleringen består av flyttkartonger och IKEA-påsar. Jag är öm i kroppen efter allt bärande och springande. Gårdagens middag bestod av pizza som intogs direkt ur kartongerna, sittandes på vardagsrumsgolvet, och ackompanjerades av vatten ur McDonald's Coca Colaglas. Vi fick massor av hjälp av snälla mammor och fina kompisar och idag blir det möbelinköp och pulande med resterande lådor och en hel del förvaring ska organiseras. Jag ska inte påstå att jag inte är stressad, för jag har mycket hängande över mig, men det går heller inte att förneka den upprymda känsla som slår mig varje gång jag konstaterar för mig själv att vi har flyttat och att vi faktiskt ska bo här så länge vi vill och det är vårat alldeles egna hem. Ibland är livet så fint.

MY TURN TO GO

Det ska bli så underbart att göra vårat hem till vårat.

ROOM TO GROW

Just nu känner jag alla känslor på samma gång. Jag är glad och orolig, stressad och nervös, uppspelt och matt. Jag är på väg till banken för att skriva på lånet och imorgon flyttar vi in. Det är fullkomligt omtumlande!

IN THE DARK YOU TELL ME

Konstig fakta om mig: Jag har nog aldrig någonsin hållt i en kaffekopp utan att spilla.

Något konstigt som jag tycker om: Glitter. Allt som glittrar är fint.

Något konstigt som jag inte tycker om: Käcka människor. Det går inte alls.

Konstigt favoritord: Fascination.