Vi sitter och väntar hos Andreas (Hälften av tiden man spenderar här består av väntande). Han morfar kommer närsomhelst för att köra oss till Hamburgsund och Andreas har inte packat klart. Ingen är förvånad. Det verkar som att vädret läser min blogg, för idag ser det riktigt lovande ut. Man tackar.
Det ska faktiskt bli skönt att komma ut, men vi får väl se hur länge jag orkar med det. Det är väldigt påfrestande att bo så tätt inpå varandra. Dessutom känns det ganska meningslöst när det är dåligt väder. Förhoppningsvis stannar solen så pass länge att jag hinner få någon slags bränna. Man kan ju alltid hoppas.
Sen lockar ju alltid huset när det står tomt. Aldrig helt fel att bo själv.
Men tills jag återvänder får det bli ett skepp'o'hoj!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar