I'M CRAZY, BUT YOU LIKE IT

Usch, vad skrivandet står still idag. Första halvan av dagen är inte så inspirerande för mig. Jag är sannerligen en kvällsmänniska. Eller eftermiddagsmänniska, för den delen, också. Och om en timme ska jag åka ut till Biskopsgården och jobba, så det blir nog inte mycket mer skrivande idag. Det är ju trots allt bara manusinlämning, för att vi ska läsa och diskutera varandras arbeten, så att vi kan få och ge synpunkter. Inte mitt favoritsätt att jobba heller, för den delen. Så det är väl bara till att bita i det sura äpplet och få lite kritik för att jag inte utnyttjar tiden ordentligt, eller något annat vettigt, som läraren kommer ägna diskussionen om att föreläsa om. Jag tycker bara att om vi nu ska "skriva för att lära" och gör det här för att vi själva ska fördjupa vår kunskap och allt det där, då kan väl jag få använda mig av den studieteknik som passar mig bäst? Jag är vuxen, jag gör färdigt arbetena i tid och jag lär mig det jag ska, så varför måste lärarna försöka tvinga på mig ett annat arbetssätt? För många passar det, fine, men jag vill kunna välja själv. Jag tappar ingenting på grund av det, jag fungerar bara så, och det stör mig inte. Jag har lärt mig vad som är bäst för mig och jag har lärt mig att hantera studierna, så att det flyter på och fungerar. På den här punkten skiljer sig inte lärarna på universitetet sig ifrån alla andra lärare. Forskning visar att en lång process och mycket genomgång av samma saker gör att kunskapen fastnar, för dom flesta, och då är det det som gäller, annars är man lat eller oengagerad. Men I've got news for you: Jag är inte som dom flesta. Och jag får bra betyg ändå (tro det eller ej!), så jag kommer inte att anpassa mig till er studieteknik. Punkt.

Åh, vad det känns surt när färgen börjar försvinna från kroppen. Jag vill inte bli vinterblek igen! (Gud, vad jag måste köpa en mindre kavaj)