Jag har funderat mycket kring hur folk agerar i grupp och på hur människor omedvetet intar roller i förhållande till varandra. En teori som jag upptäckt ganska nyligen handlar framförallt om nära relationer mellan bara två personer. Till exempel bästa kompisar, ett par eller syskon. Allra tydligast har jag sett det hos syskon, och desto yngre dom är, desto lättare är det att se. Man tar på sig en av två identiteter:
Konstruktör eller
Förstörare. Ett väldigt simpelt exempel är mina sysslingar. Två småtjejer. Den ena går igenom, vänder och vrider, prövar sig fram och samlar på sig. Den andra testar praktiskt om man kan kasta, studsa eller hoppa på saker. Tillsammans är det en oslagbar kombination. Någon måste bygga, för att den andra ska kunna förstöra. Någon måste förstöra, för att den andre ska ha något att bygga upp. Det gäller nästan vad som helst. Hos bästa kompisar kan man se ett enkelt alternativ: Den ena blir för full och den andra får plåstra om. Man kan rada upp en mängd exempel.
Sen inte sagt att en person alltid har samma roll. I olika relationer tar vi alltid på oss olika roller och jag tror dessutom att vi kan växla mellan Konstruktören och Förstöraren i en och samma relation. Vissa växlar säker dagsvis, medan vissa går i samma invanda mönster dag ut och dag in.
Alltihop är ju bara mina funderingar, observeringar och teorier. Men det är roligt att försöka förstå sig på folk. (Även om det aldrig kommer att finnas några definitiva fack att passa in människor i.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar