lördag 29 maj 2010

MEET ME HALFWAY

Jag mår väldigt konstigt för tillfället. Jag tror att tröttheten från förkylningen slåss med glädjen jag känner inför livet i allmänhet just nu. Jag föreställer mig att det är såhär det känns att ta både uppåttjack och nedåttjack samtidigt. Det är en mycket underlig känsla av att sitta i en åkattraktion som svingar en uppåt och släpper i fritt fall på en och samma gång. Känslan som drar ner mig är en blandning av förkylningshuvudvärken och en del olösta problem, samt stressen över den kommande veckan. Men dom olösta, främst sociala, problemen väger nog allra tyngst ikväll.
Det som däremot drar upp mig är så mycket större och rymmer så mycket mer. Det innehåller allt ifrån stolthet över att jag har tagit mig tillbaka till jorden och landat på båda fötterna till att jag har läst ut en bok inför tentan idag. Det innehåller små saker, som att jag lyckats med mina naglar idag, och stora saker, som att min duktiga lillasyster tar studenten på onsdag. Men störst av allt, det som lyser starkast, det är min pojkvän. Det är han, som är så underbar mot mig och en fantastiskt duktig kock.
Det är vi, och allt det vi har gått igenom, rätt ut och klarat av. Den befriande känslan av att ta sig ut på andra sidan tunneln, starkare och ståtligare än någonsin. Känslan av att vi har tagit oss igenom så mycket och ändå står tillsammans. Det är vi, och allt det vi har och allt det vi kommer att ha. Vår framtid och vårt liv tillsammans. Det finns inte ord för att beskriva det nog. Det är bara överväldigande.
Och när jag står här, på andra sidan tunneln, med min älskades hand i min, så ska ni veta att det gamla inte är värt någonting. Det gamla som gjorde ont, som skar i mig och gjorde mig så illa. Det är inte värt någonting längre. Meningslöst, utrett, förklarat, blottat, granskat och tillintetgjort. I den sekund vi satte fötterna utanför tunneln tog vi beslutet att lägga allt det hemska bakom oss. Och i den sekunden så förlorade det sitt värde.
Så ikväll bekämpar jag min trötthet och mina bekymmer, för att stå vid din sida älskling. Idag och varje dag. Idag och varje dag.

Inga kommentarer: